Vorto: vagi

  1. (netransitiva) Sencele iri de loko al loko.

    • vagi en la dezerto, la vagantoj kun paŝtantaro

    • vagadi dum la kursotempo

    • kelkaj nuboj vagas sur la ĉielo

    • vagatakistoj

    • li malrapide ekvagis ĝis la mezo de la vojo

    • mi ne plu elvagigos la piedon de Izrael el la tero, kiun mi donis al iliaj patroj

    • korvidoj vagflugas ne havante kion manĝi

    • erarvagantaj ŝafoj

    • la granda celo de lia vaga vivo

    • lia terurita rigardo vagis sur la muro

    • la rigardo plezure vagas sur tiu pejzaĝo

    • nur ĉe la buŝo vagis ia malĝojo

En aliaj lingvoj

    • La angla: wander, ramble, meander, roam, drift
    • La belorusa: бадзяцца, блукаць, блудзіць, вандраваць, цягацца, швэндацца
    • La bretona: c'hwistolat, kantren, troidellañ
    • La ĉeĥa: bloudit, toulat se
    • La franca: errer, flaner, roder, vadrouiller
    • La germana: umherstreifen, umherirren, umherziehen
    • La hebrea: לשוטט \שטט\, לתעות \תעה\
    • La hispana: vagar, deambular
    • La hungara: kóborol, bolyong
    • La kataluna: vagar
    • La nederlanda: zwerven, slenteren
    • La portugala: vagar, errar
    • La rusa: бродить, блуждать, странствовать
    • La slovaka: ponevierať sa, potulovať sa (bez cieľa), túlať sa
    • La sveda: ströva, irra omkring