Vorto: eterna

  1. Havanta nek komenciĝon nek finiĝon.

    • Epikuro supozis eternajn atomojn

    • eterneco

  2. Havanta neniun finon.

    • inter ili komenciĝis eterna milito

    • la eterna dormo

    • por eterne

    • eternigi diskutadon, ies nomon, ies virtojn

  3. Tia, ke ĝian finon oni ne antaŭvidas.

    • la eterna Urbo

    • la regiono de la eternaj neĝoj

    • eternan dankemon ĵuri al iu

En aliaj lingvoj

    • La angla: eternal
    • La belorusa: вечны
    • La ĉeĥa: přen.dlouho trvající, věčný, věčný
    • La franca: éternel
    • La germana: ewig
    • La hispana: eterno
    • La hungara: örök, örökkévaló
    • La indonezia: abadi, baka, kekal
    • La kataluna: etern
    • La persa: جاودانه, ابدی
    • La pola: wieczny
    • La portugala: eterno, perpétuo, imperecível, perene
    • La rumana: etern
    • La rusa: вечный
    • La slovaka: večný
    • La sveda: evig
    • La kataluna: evitern, perdurable
    • La kataluna: perpetu, indefectible